En uppmaning till lärare och föräldrar
IQ är egentligen bara ett alternativt sätt att beskriva begåvningens ovanlighet. Fokusera istället på motsvarande sällsynthet – hur stort utbud av jämnåriga intellektuella jämlikar förväntas barnet ha i klassen, i skolan, i sin vardag, inom pendlingsavstånd o.s.v? Normalbegåvade knyter inte vänskapsband till alla med liknande intelligens, så det går inte heller att förvänta sig att extrembegåvade alltid hittar en vän i en enda tillgänglig jämlike. Sällsyntheten ger också en fingervisning om förutsättningar för långsiktig samundervisning med mer måttligt särskilt begåvade. Utöver att särskilt begåvade barn är minst lika heterogena som andra barn så går det inte att förlita sig enbart på tidigare erfarenhet av måttligare nivåer av begåvning. En högre nivå av begåvning hör ofta ihop med markanta kvalitativa skillnader, inte minst i de fall då barnet är lika ovanligt bland särskilt begåvade som särskilt begåvade är ovanliga bland befolkningen i stort.
Tester och IQ (IK) i en svensk kontext
I Sverige används nästan uteslutande Wechsler-testerna (WPPSI och WISC) vid testning av barn. Testet kommer i grunden att visa maximalt IQ160, men med möjlighet för psykologen att utöka testet med så kallade utvidgade normer (extended norms). Detta är än så länge sällsynt i praktiken i Sverige, där liten befolkning och förbud mot skolantagning baserat på intelligens gör det svårt att se praktiska användningsområden för högre siffror annat än för forskningsändamål. Högspännvidstestning (high range testing) kritiseras också ofta för att ge intryck av en precision som är omöjlig utan större normeringsgrupper än vad som är ekonomiskt möjligt.
På försök har Mensa öppnat upp så att äldre tonåringar kan ta testet FRT, som även det har standardavvikelse 15 (SD15) men enbart mäter upp till IQ135 (översta percentilen, som förvisso skulle kunna anses innebära extrem begåvning enligt Skolverkets stödmaterial).
Det finns i stort sett ingen svensk extrembegåvningsforskning alls. Detta gör att det finns ett behov av att se till internationell forskning, men skillnader i testpraxis och hur stor del av IQ-skalan som i praktiken används ger illusionen av att dessa texter avser barn som inte alls förekommer i Sverige. Detta vore förstås statistiskt osannolikt, varför den internationella forskningen är intressant även för att förstå de svenska extremt begåvade barnens egenskaper, förmågor och behov.
Varför skiljer sig vissa decimaler från andra percentiltabeller?
Upp till IQ149 ger Excel tillräcklig precision för att sällsyntheten (1/X, angivet i hela personer) ska bli korrekt, vilket inte är fallet vid mer extrema värden. Detta beror på begränsningar i programmet. Statistikprogrammet SPSS används flitigt i forskning och ger mer exakta beräkningar. Skillnaden må ha begränsad praktisk betydelse, men av princip bör maximalt korrekta siffror redovisas av forskare m.fl.
En uppmaning till intelligensforskare och andra som skriver om intelligens
Även i texter skrivna av de mest namnkunniga begåvningsforskarna anges IQ allt för ofta utan att precisera vad som är kvot- eller avvikelse-IQ och vilken standardavvikelse och test som använts. Felaktigt beräknade percentiler, sällsyntheter etc. är också vanligt förekommande och återges senare av andra forskare utan reflektion. Därför uppmanas till större noggrannhet, transparens och kritisk granskning av redovisade siffror och tabeller (även den ovanstående).