Vad är extrem begåvning?

Skolverkets stödmaterial innehåller följande tre skrivningar om extremt begåvade barn.

1.1 Inledning – att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna
Linda Mattsson och Eva Pettersson (2015a), s.10

”Ibland finns anledning att särskilja den grupp av särskilt begåvade elever som har en extremt hög begåvning, eftersom deras begåvning skiljer sig på ett avgö­ rande sätt från den hos andra särskilt begåvade. Dessa benämns i detta material med samlingsbegreppet extremt begåvade och utgör mindre än 1 procent av en population (Gagné, 2005). Avgränsningen är satt för att ge en uppskattning av hur många elever det kan röra sig om (Gagné, 2005; Gottfredson, 1997; Gross, 2004; Mayer, 2005; Silverman, 2013). Generellt sett ökar förmågan att lära och hantera komplex information gradvis med ökad begåvning (Gottfredson, 1997). När avvikelsen från normalvariationen blir större blir också skillnaden gentemot den mer normalbegåvade eleven successivt allt mer kvalitativ och inte bara kvantitativ (Coleman & Cross, 2005; Silverman, 2013). Det är alltså typiskt för extremt begåvade att de inte bara resonerar snabbare och mer utan också mer holistiskt, och kopplar samman kunskaper från flera områ­ den. Den kvalitativa skillnaden ger en större djupförståelse, till exempel en lågstadieelev som läser och tillgodogör sig avancerad litteratur eller uppfattar avancerade matematiska samband. (Gottfredson, 1997; Silverman, 2013).”

1.3 Organisatorisk och pedagogisk differentiering
Anette Jahnke (2015), s.4
”För en del särskilt begåvade elever, speciellt de extremt begåvade eleverna, krävs ofta en större organisatorisk flexibilitet än vad en lärare kan hantera inom klassen. Det kan behövas ett utvidgat samarbete mellan professioner inom skolan samt ett samarbete mellan grundskola, gymnasieskola och högskola. För extremt begåvade elever kan det även finnas behov av speciallösningar för att tillgodose deras behov och intresse för fortsatt utbildning. Kanske behöver elever i 10-12 årsåldern få arbeta i ett eller flera ämnen med läromedel och uppgifter som används på gymnasial nivå.”

2.1 Att undervisa särskilt begåvade elever
Linda Mattsson och Eva Pettersson (2015b), 
s.5
”För extremt begåvade elever kan det vara svårt eller rent av omöjligt att hitta jämnåriga att föra resonemang med. Extremt begåvade elever har en kognitiv förmåga som motsvarar en ålder långt över deras kronologiska – en sjuåring kan ha en kognitiv förmåga som en femtonåring. För dessa elevers kognitiva och sociala utveckling är det därför viktigt att skolan ordnar möjlighet att diskutera och reflektera, regelbundet och under lektionstid, med andra elever som förstår och uppskattar dem som personer och vad de talar om. Det krävs ofta mer omfattande sätt att organisera och genomföra undervisningen för att tillgodose extremt begåvade elevers behov.”

Denna hemsida är under uppbyggnad. Läs gärna på www.mensa.se/gcp, www.brainchild.org/filurum och www.brainchild.org för allmän information om särskild begåvning. Notera att beskrivningar av extremt begåvade barn inte ska förväxlas med kriterier för särskild begåvning, då det kan få den olyckliga konsekvensen att dessa barn inte identifieras och därmed inte får sina behov tillgodosedda. Media och fiktion visar ofta de mer spektakulära fallen, med fokus på prestation snarare än känslor och upplevelser. Merparten barn med särskild begåvning har mindre iögonfallande egenskaper och förmågor än de extremt begåvade men kan likväl ha stora behov.

Länkar:

Extremt begåvade flickor (8 och 13 år) föreläser för pedagoger
Artikel i Nämnaren om extremt begåvad flicka
Inslag på Nyhetsmorgon med extremt begåvad flicka
Artikel i DN om extremt begåvad flicka
Artikel i SvD om extremt begåvad flicka
Artikel i Legatus Mensae om extremt begåvad flicka, 8 år
Program på UR om extremt begåvade tvillingpojkar