Sidan är under utveckling och är därför inte direktlänkad från huvudsidan i dagsläget.
Grundskolor specifikt för särskilt eller extremt begåvade
Det finns få möjligheter att begränsa en friskolas intag. I Skollagen 10 kap. 35-36 § står följande.
35 § Varje fristående grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i grundskolan.
Utbildningen får dock begränsas till att avse
1. vissa årskurser,
2. elever som är i behov av särskilt stöd, och
3. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.
[…] Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första stycket 3.
36 § Om det inte finns plats för alla sökande, ska urvalet göras på grunder som är förenliga med 35 § första stycket och som Statens skolinspektion godkänner, om inte annat följer av
1. föreskrifter som meddelats med stöd av 9 § tredje stycket,
2. andra föreskrifter som avser fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning eller särskilda utbildningar, eller
3. ett beslut som har fattats med stöd av 9 a §.
Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter som innebär ytterligare undantag för vissa elever. Lag (2016:911).
Skolinspektionen går igenom tillåtna urvalsgrunder på denna sida. Bl.a. nämns pedagogiskt samband, till exempel Waldorf och Montessori.
För vanliga grundskolor är det inte tillåtet med intellektuella förmågor eller ämneskunskaper i teoretiska ämnen som urvalsgrund. Huvudregeln är Skollagen 10 kap. 9 §, som fastslår att Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller grund för urval till eller inom en skolenhet.
Det är däremot tillåtet att göra urval baserat på förmågor och kunskaper inom idrott, estetiska eller praktiska ämnen från och med årskurs 7 (med speciellt tillstånd redan från årskurs 4). Detta regleras i Skolförordningen 5 kap. 25-27 §, enligt nedan.
Färdighetsprov
25 § En huvudman som anordnar utbildning som kräver att eleverna har särskilda färdigheter i bild, idrott och hälsa, musik eller slöjd får från och med årskurs 7 använda färdighetsprov som
1. villkor för antagning till en viss skolenhet eller elevgrupp,
2. grund för urval till en viss skolenhet eller elevgrupp när det finns fler sökande än platser, och
3. villkor för fortsatt utbildning vid en viss skolenhet eller elevgrupp.
26 § Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en huvudman får använda färdighetsprov från och med årskurs 4 i de fall som avses i 25 §, om det finns särskilda skäl med hänsyn till utbildningens innehåll och inriktning.
Beslutet ska avse en viss skolenhet eller viss elevgrupp.
27 § När färdighetsprov används som grund för urval till en viss skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas.
Behovsprövning är däremot inte samma sak som tester och prov.
Den behovsprövning som sker i samband med placering vid en skola med
inriktning mot elever i behov av särskilt stöd kan enligt Högsta förvaltningsdomstolens
mening [sid.11] inte likställas med sådana tester och prov som avses i 10 kap.
9 § skollagen.
Detta framgår även av Regeringens proposition 2009/10:165 (sid. 731).
Bestämmelsen utgör inte något hinder mot […] utredningar som görs för att fastställa om en elev tillhör målgruppen för en utbildning som riktar sig till elever i behov av särskilt stöd.
Möjliga öppningar för en skola för särskilt eller extremt begåvade elever är alltså om dessa kan klassas som elever som är i behov av särskilt stöd. Eller som vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för (regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar). Alternativt om det kan åberopas ett pedagogiskt samband, t.ex. om radikalacceleration kan kallas för ett sådant. I dessa fall saknas tidigare avgöranden från Skolinspektionen. I praktiken behöver en huvudman ansöka om att få tillämpa begränsningen i antagning för att detta ska behandlas och komma till avgörande.
Pedagogiskt samband är det mycket tveksamt om Skolinspektionen skulle acceptera radikalacceleration som. Det är inte en pedagogik som gäller hela den tidigare skolan eller förskolan utan snarare en enskild åtgärd som enbart rör en individ. Föreskrifter från regeringen eller myndighet som regeringen bestämt finns det inte heller några som ger särskilt eller extremt begåvade elever status som ”vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för”.
Det kvarstår då möjligheten att åberopa behovet av särskilt stöd. Vad särskilt stöd innebär skriver Skolverket om på denna sida. Skolinspektionen skriver att Rätten till särskilt stöd är kopplad till rätten att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås om stöd i form av extra anpassningar inte räcker, eller till att eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. I Skollagen 3 kap. 8§ står också följande.
Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.
Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.
Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.
Däremot står nedanstående i Skollagen 3 kap. 10 §.
För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.
Det råder därmed osäkerhet om behov kopplade specifikt till särskild eller extrem begåvning berättigar till särskilt stöd.
Spetsutbildning specifikt för särskilt eller extremt begåvade
Försöksverksamhet med spetsutbildning pågår fram till år 2022 på ett begränsat antal skolor och enbart för årskurs 7-9, enligt Förordning (2011:355) om försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning i grundskolans högre årskurser.
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om en försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning i vissa ämnen i grundskolan. Förordningen gäller för utbildning som påbörjas under tiden 1 juli 2012–30 juni 2022.
Med spetsutbildning enligt denna förordning avses en utbildning inom grundskolans årskurser 7–9 som inrymmer särskild fördjupning och breddning inom det eller de ämnen som spetsutbildningen är inriktad mot.
Syftet med spetsutbildningen är, utöver vad som följer av 10 kap. 2 § skollagen (2010:800), att ge eleverna möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Förordning (2014:1000).
Spetsundervisningsdelen måste vara begränsad till ett bestämt ämnesområde och får inte vara ämnesövergripande.
3 § [utdrag] Spetsutbildningen ska antingen avse matematik eller naturorienterande ämnen, eller samhällsorienterande eller humanistiska ämnen.
5 § Spetsutbildningen ska inriktas mot något eller några av grundskoleämnena
– engelska,
– matematik,
– naturorienterande ämnen: biologi, fysik eller kemi,
– samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap, eller
– språkval.
Statens skolverk får medge att spetsutbildningen ska innehålla vissa kurser enligt de ämnesplaner som gäller för ämnen i gymnasieskolan som motsvarar ämnen som spetsutbildningen är inriktad mot.
Skolverkets Upplysningstjänst (Jenny Thureson i mail 2018-05-18) har förtydligat detta enligt nedan.
3 § tillhör de allmänna bestämmelserna där man kan läsa om de olika ämnena det går att anordna utbildningen i, men där står de mer i grupp. I 5 § under rubriken ”Utbildningens innehåll och omfattning” radas varje ämne upp enskilt för att tydliggöra alla de ämnen som går att ansöka spetsutbildning i. Det går t. ex. att ansöka om spetsutbildning i bara ämnet fysik. Det är alltså ingen paragraf som står över den andra, utan de samverkar.
De kombinationer som går att göra är alltså:
- Matematik, NO-ämnen
- SO-ämnen, engelska, språkval
Det går inte att kombinera exempelvis matematik och engelska.
En elev ansöker till den spetsutbildning som skolan bedriver och läser då mot hela ”paketet” i spetsutbildningen. Eleven kan inte välja att bara att läsa mot engelska om spetsutbildningen som anordnaren bedriver är t. ex. engelska, spanska.
En skola kan bedriva fler spetsutbildningar, men varje enskild spetsutbildning kan bara kombineras på detta sätt.
Bedömning inför antagning måste också begränsas till utbildningens ämnesområde och får alltså inte göras på generell begåvning.
Behörighet och urval
7 § Tester och prov för att bedöma en sökandes kunskaper och färdigheter i det eller de ämnen som spetsutbildningen är inriktad mot får utgöra villkor för antagning eller grund för urval mellan sökande till utbildningen.
Huvudmannen ska inför ansökan till spetsutbildningen informera om de villkor som gäller för antagning och om hur urval kommer att göras.
Skolverkets Upplysningstjänst (Jenny Thureson i mail 2018-05-18) har förtydligat detta enligt nedan.
Precis som det står i 7 § ska de tester och prov som görs i ansökan för eleven riktas mot det eller de ämnen som spetsutbildningen är riktad mot. Utbildningsanordnaren kan i antagningen inte ta hänsyn till begåvning/förmågor i ämnen utanför spetsämnet/ämnena.
Får en elev som får undervisning i ett ämne en eller flera årskurser över sin egen årskurs göra nationella prov i det ämnet?
Denna fråga har skolverket besvarat på denna sida.